Annika som modefotograf
Lite handhållna blixtar – gräsliga gula kläder – sjukt ont om tid – en plågad kulturreporter – voala! Modeplåtning signerad Ankan!

Trots förutsättningarna, blev resultatet helt okej. Och nej, jag ska inte sticka under stol med att jag hade sjukt stor hjälp av vinden som kom som en räddande ängel och gav lite ”Fångad av en stormvind”-fläkt till kläderna.
Klimatsmart mat
Under en eftermiddag fick jag lära mig allt om hur man borde handla för att värna om den lilla planeten som vi gärna vill kunna bo på.

SLU-forskarna Johanna Björklund och Susanne Johansson vet allt om att handla klimatsmart. Vatten på flaska är en riktig ”NO NO”. Dessutom fick jag lära mig att göra en sallad på svenska rotfrukter i stället för växthusodlade tomat, gurka och isbergssallad, samt att det är sjukt mycket smartare att använda lokalproducerad mathavre och matvete, i stället för ris som odlats i Asien och dessutom har släppt ut en massa metangas under produktionen.
Cornelius
Lost in translation.

Så kändes det nästan i alla fall. Intervjun och fotograferingen av den japanska artisten Cornelius. Ett av alla roliga jobb jag gjort för Judy.se.
Ankan i bombdrama
Dags för en bild tagen under stor möda – men som faktiskt inte publicerades någonstans…

Bilden är tagen den 27/2. Jag kom hem efter en lång dag på tidningen och trodde att allt var frid och fröjd. En polisbil stod visserligen parkerad vid grannhuset, men bor man på ”busåsen” reagerar man inte nämnvärt över sådant.
Men efter någon timme hörde jag att det var världens liv nere i trapphuset. En massa röster och ljudet av dörrklockor som vandrade uppåt i huset. Snaet ringde det även på min dörr och där stod farbror polisen och förklarade att det eventuellt rörde sig om en bomb utanför grannhuset och att de nu höll på att evakuera den sidan av huset som vätte åt det hållet. Vi på andra sidan fick välja att stanna kvar – eller att även vi evakueras till den framkörda SL-bussen. Jag valde att stanna.
Visserligen var det lite spännande, men jag var allt för trött för att ens fundera på att plocka fram kameran – och dessutom såg man ju nada från vår balkong.
Men sedan ringde min käre vän som arbetar för en stockholmstidning. ”Ankan – om jag kommer – kan du prata dig ut på något sätt?” Självklart kunde jag det och med skidjacka och teleobjektiv fick jag passera poliserna och även ta mig ut utanför avspärrningarna. Och det var helt galet hur stor del av åsen som hade spärrats av. Och antagligen hade poliserna slut på munkar – för hela söderorts polisstyrka verkade finnas på plats. Och tre brandbilar. Och bombvagn.
Jag och min vän sprang runt under kvällen, pratade med evakuerade människor, poliser, frös och hade väl inte allt för kul egentligen. Så småningom drog det ihop sig till att de skulle skjuta sönder ”bomben”, men trots stor smäll, var de fortfarande osäkra på vad det hela var för något föremål. ”Något som någon velat få att se ut som en bomb”, sa polisen kryptiskt.
Men plötsligt stod vi inför ett katastrofalt löjligt problem. Det var alldeles snart pressläggning – och jag kunde inte komma in och lämna bilderna! Paniken var ett faktum och trots försök till olika lösningar hann pressläggningen gå. Och tio minuter senare plåste poliserna faran över och släppte in mig igen. Vid det laget var jag både frusen och rejält surmulen.
Bilden är tagen sekunderna innan de försöker skjuta ”bomben” med en vattenkanon och halva brandkåren står och tar skydd bakom bombvagnen.
Shit happens.
Sex söker ett skratt

Det här härliga gänget fotade jag idag. Ensemblen till föreställningen ”Sex söker ett skratt” på Reginateatern i Uppsala. Det är ta mig sjutton det bästa med det här jobbet – alla roliga människor man träffar. Ena dagen en hästtandläkare och nästa ett teatergäng.
Felkörning å det grövsta

I dag hjälpte inte ens lilla Tom-Tom mig utan tillsammans med min reporter hamnade jag rejält vilse. Tack vare, eller på grund av GPS:en var vi ungefär 40 minuters körväg från platsen vi egentligen skulle till. Som tur var var intervjupersonen både förstående och van vid felkörare.
Och bilden föreställer just denna person. Katrina Loelv, konstnär.
Hurra! Två bloggade bilder på samma dag!
Tager mig samman – Bröderna Rongdeal

En futtig bild per arbetsdag kan väl inte vara helt omöjligt att slänga upp! Därför tar jag nya krafttag och publicerar en bild från UNTs ”Möte med” innan Melodifestivalen. Bröderna Rongedal. Ett superstressigt jobb som trots cirka tre minuters fototid blev helt okej. Lustiga figurer det där.
Ska bli intressant att se hur länge jag kommer att orka slänga upp en bild per dag. Men utan ett försök lär jag knappast se något resultat.
1 kommentar