Jag gillar inte mat
Helvete vad svårt det är att plåta mat.
Skulle plåta drinkar i dag. Fort skulle det dessutom gå – ingen tid till förberedelse eller till att snygga till något.
Att det över huvud taget blir publiceringsbart är helt och hållet min vackra 50-gluggs förtjänst.
Och mat – det har jag inte fått någon i magen… hets och stress när folk är sjuka.
”Kokobello”
Gillar den här bilden. Kan inte riktigt sätta fingret på varför.
Kanske för att den är lite ”kokobello”, som världens bästa lärare Anna Clarén skulle ha sagt.
Status
Den här bilden togs till Södertörns högskolas kårtidning Soda – för en massa år sedan, känns det som. Bilden var ett omslagsjobb när tidningen hade ett temanummer om status.
Modellen är Linus. Min finaste lilla tappra soldat om jag förlorade under de mest tragiska förhållanden för två år sedan. En händelse som ledde till en smärre livskris som faktiskt fick mig att ta en mängd livsavgörande beslut. Bland annat att söka till Biskops-Arnö.
På många sätt lärde jag mig mycket av Linus. Han var en enormt krävande hund, på gränsen till vad jag ibland klarade av. Men samtidigt tror jag att jag (hör och häpna) blev en mer tålmodig människa och lärde mig att ta saker i små steg. Och den främsta hundkunskapen jag fick med mig var nog att aggressivitet hos hundar aldrig kan straffas bort, och att du aldrig kan kräva respekt – bara förtjäna den.
Med blixten i högsta hugg
Ok, folks. Diskussionen om ”blixträdslan”.
Jag jobbar för fullt med att komma över min blixtskräck. Så den här bilden togs med blixt hållen i handen, på höger sida dessutom… allt för att få lite snyggt naturligt fönsterljus från vänstersidan…
Grymma dansaren Marie Larsson Sturdy på bilden.
Sjukt haussad trappa för aspar
Jag trodde att asp var ett träslag. Jag hade fel.
Asp är i alla fall en fisk. Och Upplands landskapsdjur. Och de ska få en trappa att hoppa upp i ån med.
Sportigt värre
Premiär. Både för mig och för Sirius hemma.
Hejja hejja.
Kallt som satan och rätt trist match som slutade 1-1. Jag kutade runt med ett objektiv som var snudd på större än mig och som fick den redan gigantiska, lånade kameran att framstå som löjligt liten.
På bilden ovan kutar Ante… som jag tog porträtt på för någon månad sedan. Lade ut en bild här i bloggen men orkar inte länka just nu…
Så blev det.
Så här blev första sidan av artikeln där bäbisarna illustrerade f r a m t i d e n… Huga. Snyggt redigerat var allt dessutom. Hurra för grymma redigerare!
Helveteshelg
Med pappa på akuten med ett i skidbacken totalt illagjort ben, kommer det att bli intressant att se hur den kommande veckan ska klaras av 
Häst och pappas hund ute på Värmdö och jobb i Uppsala, drygt 10 mil därifrån.
Nu håller jag bara tummarna för att inte läkarna hittar någon allvarlig skada och att han blir bra fortare än kvickt.
Allt går. Det bara måste det.
Förresten så har jag löst problemet med de tok-komprimerade bilderna…
leave a comment