Biltur med Guillou

Guillou och hans Citroen

Man kanske inte ska bli allt för uppspelt när man ska få träffa och plåta intressanta människor, men i veckan blev det ett undantag.

”Åker bil med Jan Guillou! Runt runt i stan!” Var veckans klart bästa Facebook-statusrad. I yran efter mediedrevet efter KGB-affären åkte jag och reporter Jonas runt i Guillous Citroen och pratade om bilar och bilägande. Vi åkte ut på djurgården och knäppte lite kort och efter en rundtur i stan parkerade han lite fränt uppe på en asfaltsgrej. Bredvid de ordinarie parkeringsplatserna.
– Det här är en plats som få känner till, berättade han.
– Va? Är det tillåtet att stå här? frågade reportern.
-Nej nej! Parkeringsböter ser jag som en extra kommunalskatt, svarade Guillou.

Han berättade även om sin mamma som på ålderns höst skaffade en röd Pontiac Trams Am med eldsflammor! En sådan borde jag helt klart ha som fotografbil.

Därefter blev vi bjudna på espresso som Guillou efter lite knog pressade fram ur den chica lilla kaffemaskinen. Jag klappade sälskinnskuddarna i vardagsrumssoffan lite försiktigt medan vi pratade om KGB-affären och mediedrevet. Men den historien hamnade inte på pränt den här gången.

Helgens bästa läsning var ändå i SvDs K-del idag. Fotografen Stefan Bladh har följt den turkiska familjen Kaplan under sju år och arbetet har nu resulterat i en bok. Många av bilderna är sådana som direkt går rakt in i magen. Jag fastnar särskilt för bilden på den lilla pojken som krampaktigt kramar två kattungar i famnen. Se bilden i tidningen, för på webben var den tyvärr beskuren helt på bredden.

Medan större delen av fotografstockholm är på rolig fotofest i kväll, befinner jag mig ute på landet och håller ställningarna, medan far min förhoppningsvis får lite ordning på sina blodvärden inne på SöS. Ska försöka vara lite lantligt händig resten av helgen och ladda inför måndagmorgonens uppgift: köra rescueprogram på ett korrupt minneskort som rymmer ett helt j-a motorjobb från i fredags. Gah!

Annonser